I förra veckan berättade jag om Det nyfikna barnets ögon. Detta förhållningssätt hjälper mig dagligen. Både som coach i mötet med mina klienter och grupper jag jobbar med såväl som allt jag själv ställs inför i det vardagliga. Både stort som smått.

När man tar mod till sig för att öppna upp för någon annan kring det man upplever som besvärligt och jobbigt. Då är det inte alltid ett svar på en lösning man är ute efter.

Ofta behöver man bara lätta på sitt hjärta. Att där är någon som lyssnar. I närvaro.

Ibland räcker det med att höra sin egen röst och beskrivning av sin situation … för att sen veta hur man ska gå vidare. Istället för att få svar och råd från någon annan om hur man ska göra. Den andre har ju inte levt ens eget liv och upplevt det man själv har upplevt … så hur ska den andra kunna veta vad som är bäst för mig… ?

Lyssna i närvaro i mötet med unga vuxna

I mötet med unga vuxna som jag coachar så är detta något många lyfter. Att det är svårt att prata med sina föräldrar om det som känns svårt. Eftersom deras föräldrar har mer fokus på att vilja lösa deras situation … än att närvarande lyssna.

Ställ nyfikna öppna frågor